Direktlänk till inlägg 17 oktober 2015
Har sån himla ångest över det gymnasievalet jag gjorde för snart fyra år sedan. "Välj sam, det är en bred linje!" No shit. Lite för bred, för när du tagit studenten så har du verkligen inget annat val än att plugga vidare. Och om motivationen till skolan är på noll och kanske ännu mindre så har du liksom ingenstans att ta vägen. Ungefär. Världen blir lite FÖR stor då. Arbetslöshet är kul osv.
Ska man skratta eller gråta över livet? Gråta, för att varenda jävel i den här världen är sjuka i huvudet? Eller skratta, för att man faktiskt kan hitta ljusglimtar då och då? Har tänkt mycket på vad min och din mening är.. Vad ska du bli? Vad ska ja...
Att vara tjej suger verkligen. För mig i alla fall. Igår mådde jag dåligt på jobbet. Illamående och kallsvettig for jag hem med eventuell kräksjuka i tankarna. Inte kunde jag äta och knappt röra mig. Hela kroppen värkte. Tillslut kräks jag inälvorna ...
"Livet" tar ut sin rätt på kropp och sinne. Psyket härjar och kroppen säger ifrån. Att tex kräkas magslem, skaka och svettas... Men juste, jag har ju inte ätit något sedan lunch igår... Bara mitt eget fel. Livet är hårdare för vissa. Jag kan inte pås...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 |
||||||
5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 |
11 | |||
12 | 13 |
14 | 15 | 16 |
17 | 18 |
|||
19 | 20 |
21 |
22 | 23 |
24 |
25 | |||
26 |
27 | 28 |
29 | 30 |
31 |
||||
|